fredag 28 oktober 2011

sagan om den lilla familjen och drömhuset

Det var en gång...

...en kille och en tjej som blev kära och flyttade ihop. Efter några års boende i små ruffiga men dyra andrahandsägenheter i bostadscirkusen i Stora Staden fick de råd att köpa en bostadsrättslägenhet. Lägenheten var ganska dyr men ungdomarna hade hunnit utbilda sig och skaffa jobb så de hade råd med räntorna. Dessutom hade deras föräldrar gått i borgen för topplånet så de hade råd att köpa lägenheten trots att de inte hade någon kontantinsats. Paret inredde sin bostadsrätt enligt tidens ideal till ganska stora pengar - men nu hade de ju en toppdesignad lägenhet. Det handlade mest om att tapetsera och måla om och köpa trendiga möbler. Det gick några år, paret jobbade på i sina nya yrken, umgicks med likvärdiga kompisar och kollegor på krogen, hade parmiddagar och sportade. Efter något år till började båda tröttna på kroglivet, några i kompisgänget hade skaffat barn och villa och livssituationen fick dem att fundera.


Det är nu paret börjar fundera på att flytta. Något eget verkade bra. Tanken på små barn har dykt upp, storstaden kostar mycket, paret har köpt bil. Paret bestämmer sig för att köpa ett hus på landet, strax utanför storstaden för barnen skulle få växa upp på landet och själva vill de kunna spela hög musik och strosa runt i trädgården i lugn och ro på ledig tid. Kanske vill de ha en hund eller katt. Så ser deras drömmar ut. De hade tur för deras bostadsrätt hade under de här åren stigit en del i värde. De kunde betala tillbaka kontantinsatsen och lösa föräldrarna från borgenslånet. De börjar leta hus på landet.


Tyvärr visar det sig att även villorna på landet är ganska dyra och de får söka sig lite längre från Stora Staden för att ha råd med ett hus. Men de tror på mäklarens intygande att det bara tar 45 minuter att pendla in till Stora Staden och att det nog finns bra bussförbindelser. Det visar sig ändå att husen är ganska dyra men de har tur nog att hitta ett renoveringsobjekt som de förälskar sig i. Och när man blir kär så har man ju en tendens att inte se felen. De har ju minsann renoverat lägenheten så att renovera ett hus och slå ut en och annan vägg skall nog inte vara så svårt? Den lilla röda stugan på landet är inte så stor, men visst kan de bygga ut i framtiden om de skulle vilja det? Med darriga händer skriver paret under sitt livs kontrakt och är nu husägare. Banken lånar välvilligt ut alla pengarna till det nya huset och lite till renoveringen också.


Några sommardagar senare flyttar de in med alla sina moderna möbler från lägenheten i Stora Staden. Hela kompisgänget hjälper till med flytten och man har en underbar grillfest med mycket öl och hög musik på kvällen. Kompisgänget och de själva är övertygade om att de just nu bor i paradiset.


Under sommaren och semestern tar de tag i renoveringen och börjar med att riva hela köket och badrummet. För ett modernt kök och ett spa-badrum vill ju alla ha? Det rivs och arbetas från tidig morgon till kväll. De är trötta men lyckliga. De gör något tillsammans och samarbetar. De har ingen dusch och inget vatten inomhus men det gör inget för de kan åka till sjön och bada en ljummen sommarkväll. Nån gång en varm sommarnatt ute i gröngräset blir det första barnet till.


Hösten kommer. Paret har hittat fukt, mögel och förruttnelse i trossbotten i det gamla huset. De har inte kalkylerat med det i sin budget. När nästan hela hösten har gått har de fortfarande bara hunnit riva ut golvet, dränera om grunden, lagt nytt golv och rätat upp väggarna med nya gipsskivor. Och det bara i köket och badrummet som de började med. De andra rummen innehåller kartonger och möbler huller om buller och paret bor mitt i allt detta byggdamm och kaos. Det blir kallare och hygienen blir ett problem.


De jobbar båda heltid och på kvällarna när de kommer hem efter den långa pendlingen (det visade sig ju att det tog mycket längre tid än mäklaren hade lovat att pendla) så arbetar de hela kvällarna med huset. Kvinnan börjar bli trött eftersom hon är gravid. Pengarna börjar tryta för allt har gått åt till isolering, grävarbeten, dräneringsrör och andra trista prylar. Humöret är inte på topp. De saknar den kunskap de hade behövt om så här omfattande renoveringsarbeten. De känner sig hunsade av olika experter som säger att "så här måste du göra" om diverse byggnadstekniska detaljer som kostar hur mycket pengar som helst. De har tur och får hjälp både ekonomiskt och med arbetskraft av de hjälpsamma föräldrarna. Med deras hjälp kan kök och badrum nästan färdigställas strax innan det första barnet föds. Det har knappt haft tid att glädja sig åt det nya barnet, för oron över bygget och att det inte skulle bli klart i tid har tagit all deras ork och tid.


Nu är kvinnan mammaledig med en liten liten bebis. Hon har ingen bil för den använder mannen till arbetet. Hon går runt i huset ensam hela dagarna. Köket och badrummet fungerar men saknar detaljer som lister, kakel och vissa lampor. Elen är lite tillfälligt dragen och tvättmaskinen är inte inkopplad än. Huset är kallt och dragigt och hon måste bära in ved och skotta snö. De andra små rummen är fortfarande fulla med packlådor. Hon gör så gott hon kan för att få huset hemtrevligt men det funkar inte så bra att snickra eller måla samtidigt som man skall passa ett litet barn och amma. Hennes kompisar från Stora staden kör inte gärna ända ut på landet när det är halt. Hon känner ingen i det lilla samhället där de har bosatt sig. Grannarna är mest gamla människor som inte ens verkar gå ut på dagen. Skall hon åka till barnavårdscentralen med barnet eller av någon annan anledning använda bilen måste detta planeras noggrannt genom att hon går upp väldigt tidigt på morgonen och klär på barnet och de kör mannen till närmaste busstation för att sedan köra hem. På kvällen skall mannen åter hämtas på busstationen och det ganska sent eftersom det tar betydligt längre tid att åka buss än bil.


Deras inkomst har sjunkit eftersom kvinnans lön ersatts av föräldrapeng. Därmed blir marginalerna att leva på mindre när räntorna är betalda. De försöker ändå att spara på föräldradagarna för att kunna vara hemma länge med barnet. Mannen försöker kompensera detta genom att arbeta över mycket. Kanske längtar han heller inte hem till det byggkaos och det kvällsarbete som väntar honom när han kommer hem. Han känner att han är betydligt bättre på det yrke han har valt än som snickare, elektriker och rörmokare som han försöker sig på att vara hemma. Avgifter för sophämtning, avgift till vägföreningen, trasig vattenpump i brunnen och sönderfysta vattenrör har de heller inte räknat med. Nattsömnen funkar sisådär, väcks de inte av ett skrikande barn så är det möss som springer omkring i huset och bygger bon i väggarna eller stormen som viner utanför. Sex är det ingen som orkar med.


Att träffa vänner är det inte tal om för ingen i kompisgänget har lust att åka ut på landet en kall och mörk vinterkväll för att hålla sig nyktra för att köra hem sent och i mörkret. Kompisgänget har också skaffat barn och är upptagna med sina egna karriärer och husrenoveringar. Ibland åker paret ner till Stora Staden en fredag- eller lördagkväll för fest. Men festerna har förvandlats till småbarnskalas med berusade pappor som pratar om hur mycket bättre det var när de var yngre eller hur intressanta jobb de har och nyktra mammor som pratar om barn och nattar barn hela kvällen och sedan kör sitt trötta barn och fulla män hem mitt i natten.


Sommaren kommer och livet ser lite ljusare ut igen. De tar sina sista pengar och köper en extrabil. De övriga rummen målas och tapetseras på mannens semester som kan drygas ut med föräldraledighet. De tar ett lån till och tilläggsisolerar huset och byter fönster och värmekälla - det är ju en investering som kommer att löna sig i längden (?). De inser sina begränsningar och låter en snickarfirma göra detta jobb (eller borde ha gjort men de har faktiskt inte råd så även denna höst arbetar mannen alla kvällar och helger med huset). Mannen börjar bli trött, han har också bytt jobb till ett med mer ansvar och högre lön som skall skötas samtidigt med huset. Så för att färdigställa fasaden hyr de en billig svart utländsk arbetskraft. De blir inte riktigt nöjda med resultatet och arbetet färdigställs inte helt, det saknas vindskivor och plåtarbeten vilket inte hinner åtgärdas innan nästa vinter kommer.


Ett år har gått och det är dags för kvinnan att börja arbeta igen. På landet finns inga dagisplatser just då utan de hänvisas till en frikyrklig dagmamma i närheten som har ett stort antal egna barn, ett stökigt hus och inte den livsstil de vill ge sitt barn - men de har inget val så det får bli så. Nu blir dagarna långa för både mannen och kvinnan. Den ena lämnar barnet på morgonen börjar jobba senare och slutar senare. Den andra börjar jobba extra tidigt och slutar tidigt och stressar med andan i halsen och dåligt samvete till dagmamman för att hämta barnet, handla på väg hem och väl hemma fixa mat och alla andra vardagssysslor. Den förälder som arbetar sent - i det här fallet blir det mannen för han måste ju ofta jobba över i sitt nya arbete - hinner oftast inte ens träffa barnet innan barnet har somnat på kvällarna. Barnet är, som alla andra barn i den åldern, sjuk eller förkyld minst en vecka varje månad. Dessutom smittar han sina föräldrar som också de blir sjuka. Sjukfrånvaron och pusslandet med föräldraledighet blir stor. De bor tyvärr så långt ifrån sina försäldrar att dessa därför inte kan ställa upp och vara barnvakter när barnet är sjukt.


Nästa sommar kommer och de har fullt upp med att vara föräldrar. De åker på semester utomlands på kreditkort, något måste man ju unna sig? På semestern orkar och hinner de tillverka ett barn till. Försäkringskassans regler gynnar att barnen kommer inom några år. Den här gången blir kvinnan ännu tröttare under graviditeten eftersom hon måste orka jobba och prestera på arbetet, pendla med en halvtaskig bil, ta hand om ett ofta sjukt barn och bo i ett halvfärdigt hus. Hon går ner i arbetstid trots att det är ofördelaktigt inkomstmässigt. Det nya barnet föds. De gifter sig vid andra barnets dop, mest av juridiska skäl.


Plötsligt är det lilla röda huset alldeles för litet och de behöver bygga ut. De behöver en tvättstuga, egna rum åt barnen och ett badrum till. Dessutom vore det ju fint med en stor terass runt huset (det har ju alla andra?). Mest är det kvinnan som går hemma och sköter det praktiska som ser att de har behov av ett större hus. Mannen, vars liv har tagits över mer och mer av det krävande arbetet, tycker att en utbyggnad mest känns som alldeles för mycket jobb. Att kvinnan är föräldraledig beror på att mannen under året kvinnan var föräldraledig hann få så viktiga arbetsuppgifter och att kvinnans arbetsuppgifter tagits över av någon annan yngre så då är det bäst ekonomiskt om kvinnan är föräldraledig den här gången också. En bankman värderar om huset, det har ju gått några år, det sker en generationsväxling i området som gör att hus börjar säljas och så har de ju renoverat - så banken lånar ut mer pengar. Nu är huset toppbelånat, inkomsterna är mindre och räntorna större. Räntan går upp också. De binder sin ränta men lite för sent.


Så nu ska huset byggas ut, två små barn tas om hand och mannen och kvinnan hinna umgås med varandra samtidigt som de pusslar med dagistider, VAB, karriärer och alla lappar från dagis. Några år förflyter och det händer inte så mycket med bygget. Det är utgrävt och lerigt på tomten, stommen uppreglad och takstolarna på plats, materialet ligger under en presenning på tomten och väntar - men där avstannade bygget. Båda barnen sover i sina föräldrars rum som är ganska trångt, badrummet är tvättstuga torkrum garderob och familjebadrum, köket är lite slitet och fyllt med leksaker, vardagsrummet är ett lekrum och hallen fylld av barnvagnar och barnskor. Båda bilarna börjar bli risiga och kostar stora pengar i reparationer och drivmedel. Kvinnan är missnöjd med sin situation på arbetet och kanske också hemma. Mannen jobbar fortfarande mycket och tycker att hans kvinna mest tjatar om när bygget skall bli klart. Han orkar och hinner inte. De har fortfarande inte råd med hantverkare och föräldrarna har blivit för gamla för att hjälpa till.



En dag går kvinnan in i väggen för att hon känner sig missförstådd både hemma och på jobbet. Hur hon än försöker så känns det som om blir det fel överallt. Hon blir sjukskriven och hemma med barnen hela dagarna (för barnen får ju inte vara på dagis om mamma är hemma enligt reglerna?). Hon sitter och tittar på det ofärdiga huset och blir mer och mer deprimerad. Hon orkar inte längre städa och hålla efter det vardagliga. Paret har inte råd att köpa nya fina inredningsprylar och de har definitivt inte råd med några välbehövliga semestrar eller avbrott i vardagen. För att kunna köpa lika fina kläder till barnen som vänninnorna gör så börjar kvinnan handla barnkläder på kreditkort. Hon unnar sig själv lite annat också. Nu blir ekonomin ännu sämre.  Mannen bär nu hela det ekonomiska ansvaret, han bär också tycker han själv i alla fall, hela ansvaret för det ofullbordade bygget och att betala räkningarna. Ibland köper han sig lite elektroniska leksaker för att alla andra arbetskompisarna har sagt att man ju måste ha den största plattskärmen och surroundljudet. På kreditkort. Paret gör ju bara som alla andra? De gör ju så gott de kan? De ville ju så väl. Hur blev det så här? Och huset är ofärdigt och för litet och slitet och toppbelånat.


Nu finns det tre slut på sagan, du får välja själv:

1) "Arga Snickaren" och/eller "Lyxfällan" kommer och räddar familjen. Lyxfällan sanerar ekonomin och Anders bygger färdigt huset och sen lever den lilla familjen lyckliga i  alla sina dagar.

Nej, möjligt men inte troligt.


2) De vinner en hiskelig massa pengar och kan anlita en snickarfirma till att bygga klart. De kan betala alla sina skulder och köpa allt det där de längtar efter. Alla lever lyckliga i alla sina dagar.

Nej, högst osannolikt.


3) De ger upp och säljer det ofärdiga lilla huset som en gång var deras dröm. De får inte ut vad de har lånat utan får en restskuld. Dessutom får de betala en stor ränteskuld eftersom de hade bundit lånet och säljer innan fem år har gått. De skiljer sig dessutom eftersom de känner att allt de drömde om att bygga upp tillsammans har rasat samt att de sedan barnen föddes inte har hunnit umgås och därför är främlingar för varandra. Kvinnan har bara råd med en liten hyreslägenhet i samhället i närheten där hon inte känner någon. Hon är fortfarande sjukskriven och nu ännu mer deprimerad. Försäkringskassan vägrar låta sjukskriva henne längre samtidigt som hennes arbetsplats meddelar att hennes arbetsuppgifter har försvunnit och att det inte finns några nya för henne p.g.a arbetsbrist. Hon är nu både arbetslös, sjuk och skuldtyngd. Mannen som ju tjänar betydligt mer köper en bostadsrätt i Stora Staden, även han har dock skulder kvar sedan huset. Deras relation är ganska kylig och det enda de har att bråka om är barnen.

Ja, mycket troligt men sorgligt.


Nej men så kan väl inte en saga sluta?

Nej vi går tillbaka till tiden innan kreditkorten och sjukskrivningen - för så dumma kan de väl inte vara? Nej vi hoppas för familjens skull att de antingen sålde huset redan när de insåg att det var för litet och köpte ett större renoverat hus och levde lyckligare i alla sina dagar. Eller att de faktiskt orkade göra ett sista ryck och denna gång arbetade tillsammans och byggde färdigt. Och även om renoveringen inte blev så perfekt som de drömde om så fick de nästan det huset de drömde om att bo i med sin lilla familj. Och tack vare att paret faktiskt denna gång kunde arbeta tillsammans så minskade skuldkänslorna för de båda och de fann tillbaka till varandra. Och inte så att de levde lyckliga i alla sina dagar - men de slutade renovera och började leva!



Nej, det här var inte en självbiografi. Inte helt och hållet i alla fall. Jag har bara sett TV-serien "Arga Snickaren" igen. Och insett att sagan om den lilla familjen och huset är det som är gemensamt för de flesta program i denna tv-serie. Och kanske många, många andra små familjer i Sverieg idag?

Ta hand om varandra!


(alla bilderna är lånade från internet och illustrerar bara texten, de har inget annat samband med historien)

1 kommentar:

  1. Realistisk saga på sätt och vis. Många som inte tänkt igenom eller förstått konsekvenserna och hur långt verkligheten kan komma att vara ifrån drömmen...

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...